Biologisk ålder

För en månad sedan (den 15 oktober) råkade jag se i Expressen ett frågetest som skulle ge svar på din biologiska ålder. Ett antal frågor, där svaren innebar antingen att man ökade eller minskade sin kronologiska ålder med några angivna siffror. En fråga handlade t.ex. om man använde tandtråd. Aldrig - då ska du lägga till 2 år. Alltid - då skall du dra ifrån 3 år. Som källa angavs tidskriften Amelia, och professor Tommy Cederholm, specialist i klinisk nutrition och metabolism i Uppsala, kommenterade varje fråga. En 31-årig kvinna visade sig ha en biologisk ålder på 14 år.

Jag testade mig själv och fann att de olika + och - tog ut varandra ganska bra, så jag blev obetydligt yngre än mina 75 år. Det kan tilläggas att jag har så gott som aldrig varit sjuk, mår bra och ser yngre ut än vad jag är. Jag tror detta test kanske kan ge bättre utslag för unga människor. Själv tror jag mer på den engelske 1700-talsläkaren Thomas Sydenham som har sagt: " en människa är så gammal som hennes blodkärl”.

Men frågorna i testet föreföll välmotiverade för att ge kroppen så bra skötsel som möjligt. Jag fäste mig särskilt vid frågan om man använde tandtråd eller annat för att rengöra tändernas mellanrum. En mycket bra fråga. Det finns faktiskt en hel del forskning som talar för att dålig munhygien gör att bakterier kommer ut i blodet i sådan grad att en inflammation sker, vilket sätter igång åderförkalkningssjukdomen och snabbare gör artärerna styvare. Så det lönar sig för hjärtat att sköta tänderna!

Hur vet man då hur gamla ens blodkärl är? Jo, artärerna i kroppen kan man känna av på flera ställen. Det ställe som är lättast för vem som helst att hitta är på tumsidan av handleden, där radialisartären går så ytligt att man kan känna hjärtats pulsslag om man lägger fingret på den. Redan för flera tusen år sedan utvecklades i den kinesiska läkekonsten en teknik att med tre fingrar känna av pulsen på handleden, och utifrån hur det kändes i de olika fingrarna dra slutsatser om hälsotillståndet. I dag kan man göra detta med avancerade tekniska hjälpmedel. Med en känslig trycksensor som trycks mot pulsen får manen elektrisk signal som kan analyseras i en dator. Med en liknande metod fångar man istället upp trycksvängningarna i en blodtrycksmanschett när man tar blodtrycket (Arteriograph-metoden). Därifrån kan man på olika sätt få fram värden som berättar om hur elastisk stora kroppspulsådern och de stora blodkärlen är, och vilken förmåga de minsta artärerna har att avge kärlvidgande ämnen som det innersta cellagret i kärlen kan producera.

Genom att man har undersökt ett stort antal människor i Europa i olika åldrar har man kunnat bestämma den normala variationen och hur den förändras med åldern. Biologiska vävnader förändras med tiden så att det elastiska ämne som finns i kärlen förstörs. Kärlen blir styvare, mindre elastiska, och det värde som motsvarar den förändringen, pulsvågshastigheten, ökar. Med en metod som jag skrivit om tidigare, Arteriograph, kan man bestämma blodtryck, pulsvågsförstärkning och pulsvågshastighet. Med hjälp av dessa värden kan man alltså komma fram till en ungefärlig biologisk ålder. Åtminstone för människor äldre än 50 år tror jag denna stämmer bättre än Expressens test. Själv har jag värden som motsvarar 50-60 år, dvs. 20 år lägre än min kronologiska ålder.